Fler pappersböcker i skolan.
Det sker genom en ändring i skollagen i sommar och har till syfte att förbättra skolresultaten i den svenska skolan, skriver Grafiska Företagen i ett pressmeddelande.
Den tryckta boken får en egen definition – ”lärobok” – som nu definieras i lagen som en pappersbok.
Den grafiska branschen har länge fört fram kopplingen mellan böcker och läsförståelse och branschorganisationen ser regeringens beslut som ”både självklart och bra”.
– I princip all forskning visar på ett tydligt samband mellan användningen av böcker och ökad läsförståelse. Att den svenska skolan prioriterat bort tryckta läromedel är oförståeligt och har tyvärr visat sig i skolresultaten det senaste decenniet, säger Johan Grauers som är kommunikationschef på Grafiska Företagen och fortsätter:
– Det är mycket bra att det förtydligas att riktiga böcker behövs för att ge elever förutsättningar att ta till sig kunskap på bästa sätt. Vi hoppas förstås att en hel del av dessa böcker kommer att tryckas här i Sverige, vilket är bra både för klimatet och företagen.
I Utbildningsutskottets betänkande som Riksdagen klubbade i december 2023 kan man bland annat läsa följande:
Rätten till läroböcker
Regeringen anför att det är mycket viktigt att på olika sätt stärka arbetet med elevers läsförståelse. Både digitala och tryckta läromedel är av betydelse. Läsprocesserna ser olika ut på skärm och på papper och elever behöver få möjlighet att utveckla såväl det digitala som det analoga läsandet. Regeringen anser dock att den tryckta läroboken har ett särskilt värde och att fokus bör ligga på det analoga läsandet i yngre åldrar. Den samlade vetenskapen visar att utvecklingen av läs- och skrivförmåga hos barn gynnas av användning av analoga resurser.
Utgångspunkten bör vara att det är läroböcker [används här för att beskriva tryckta böcker. red. anm.] som används i undervisningen. Regeringen anser att läroböcker är viktiga för att stärka elevernas språkutveckling och läsförmåga. Digitala läromedel och digitala lärverktyg kan med elevers stigande ålder användas i större utsträckning och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Digitala läromedel och digitala lärverktyg kan vidare i vissa situationer, men som huvudregel inte i alla situationer, användas av kompensatoriska skäl.
Regeringen anför vidare att en god läsförmåga kommer att vara lika viktig i morgondagens digitaliserade värld som den är i dagens. Elever behöver därför motiveras att fortsätta läsa tryckta texter. Ett sätt att bidra till detta är att skolor ger elever god tillgång till läroböcker och att lärare medvetet arbetar med texterna i dessa böcker.
