Så här flödar plasten runt klotet – vägen mot cirkularitet
Att ta hand om sitt eget plastavfall är en uppgift som allt fler länder tar på större allvar. Men exporten av plastavfall till länder på södra halvklotet är fortsatt stor trots det fortsatt är ett stort miljöproblem.
Storbritannien inför i slutet av 2022 ett förbud mot att exportera avfall till stater utanför OECD. Men som med det mesta så finns det kreativa lösningar för att kringgå införda regler och lagar. I en rapport från nederländska Dutch charity Plastic Soup Foundation framgår att exporten av plastavfall från Storbritannien till Nederländerna har ökat med 60 procent mellan 2020 och 2021.
Författarna bakom rapporten misstänker att det faktum att Nederländerna inte har något förbud mot att exportera avfall till länder utanför OECD är den viktigaste anledningen till ökningen.
Nederländerna är det land som exporterar mest plastavfall per invånare i världen. Över 200.000 ton per år går till södra halvklotet, varav 70.000 ton till Indonesien och 64.000 ton till Vietnam.
Förbjuder import av plastavfall
Thailand är ett land som nu tar tag i plastavfallsimporten och 2025 ska den vara helt förbjuden. Landet har också en rejäl mängd inhemskt plastavfall och trots att landet har en god kapacitet för att återvinna plast så hamnar en hel del i hushållssoporna och dumpas på soptippar. Som i de flesta länder så ligger det största ansvaret för att återvinningen ska öka på att slutanvändaren sköter sin sortering.
Thailand har formulerat en ”Plastic waste management plan” som ska sjösättas 2023 med slutmålet att allt plastavfall som är dumpat på soptippar ska samlas in till återvinning senast 2027.
Turkiska hanteringen granskas
I en nyligen publicerad rapport från organisationen Human Right Watch (HRW) skriver man om situationen på plaståtervinningsanläggningar i Turkiet.
Sedan Kina förbjöd import av plastavfall 2018 så har EU-länder istället hittat Turkiet som ett land att exportera till. Mängden från EU till Turkiet ökade från 38.800 ton 2018 till 446.000 ton 2021.
I rapporten från HRW sammanställs en granskning av förhållandena på de turkiska anläggningarna och bland annat så är barnarbete, farlig arbetsmiljö och giftiga utsläpp flitigt förekommande. Man berättar om ”Ali”, en man i 25-årsåldern som började jobba när han var 13 år gammal. Arbetsdagen var 13 timmar lång och han jobbade på en återvinningsanläggning med att sortera, strimla och smälta plasten till pellets.
Ali slutade för fem år sedan då han började få svårigheter med sin hälsa, det var andningen som han fick störst problem med. Han själv tror att det beror på att han andats in giftiga gaser på fabriken. Det luktade alltid gas där, säger han.
Enligt HRW så har man stött på anställda så unga som nio år vid sin granskning.
Site Zero
I Sverige byggs Site Zero, världens modernaste plaståtervinningsanläggning, i Motala. På Svensk Plaståtervinnings sajt berättas:
”Vi bygger nu världens största och modernaste anläggning för plaståtervinning – Site Zero – på plats här i Motala. Med det skapar vi förutsättningar för att återvinna alla våra producentkunders plastförpackningar och skapa cirkulära plastflöden – helt utan negativ klimatpåverkan. Första etappen kommer att stå färdig 2023.”
När Site Zero står helt klar 2025 kommer allt plastflöde i Sverige att kunna bli cirkulärt. Då blir det bara upp till oss slutanvändare att skärpa till oss i sorteringen av vårt avfall för att få cirkularitet för våra plastförpackningar.
Och med tanke på allt ovanstående, det kanske kan bli en god affärsidé att bygga en Site One och Site Two, för att ta hand om EU-ländernas plastavfall och återvinna det på det modernaste och miljövänligaste sättet som bara är möjligt.
Läs också:
Miljardinvestering i Motala – nu byggs Site Zero
Övriga källor:
